Extrauppgift 1: Sammanfatta en kort text
Läs en valfri text! Det kan vara en artikel i en tidning eller i en tidskrift, en novell från en antologi, ett kapitel ur en lärobok, ett avsnitt ur en bok du har hemma, en bloggtext, fanfiction eller något annat du hittar på internet… Det viktiga är att du väljer något som 1) verkar intressant, och 2) inte är längre än att du hinner göra uppgiften!
Nu ska du skriva en sammanfattning av texten.
Syftet med att skriva sammanfattningar är att någon annan ska kunna förstå vad som är det viktigaste i en text, utan att behöva läsa den själv. Ditt jobb är alltså att förklara textens budskap och innehåll på ett kortfattat sätt. Det innebär inte att du måste få med precis allt som texten innehåller med färre ord, utan du ska bara ta ut det viktigaste.
Börja med att skriva ett utkast till en sammanfattning. Skriv ner det som du uppfattar som det viktigaste i texten du har läst i punktform. Fråga dig vad författaren egentligen vill ha sagt med sin text? Vilket är budskapet? Kom ihåg att detta kanske inte är vad som står allra först i texten (titta på din punktlista – det som är allra viktigast kanske är den andra, tredje eller rent av sista punkten på listan?). Det kanske inte heller är alldeles tydligt uttryckt i texten, så att du måste tolka den och läsa mellan raderna?
Det är en bra idé att inleda sammanfattningen med att tala om vad budskapet (syftet, tanken, ärendet) är, och sedan gå vidare med vad texten handlar om. Det går bra att använda citat ur texten, men försök att använda egna ord så mycket som möjligt. Läs igenom dina anteckningar och formulera en sammanhängande text.
Sammanfattningen ska inte vara lång! En tumregel är att om texten du har läst är på tre sidor, ska sammanfattningen vara en halv sida eller lite kortare. Om originaltexten bara är en halv sida lång, blir din text förstås mycket kort. 🙂
Exempel:
Sammanfattning av Stålbad – jag gillar det! av Fredrika Hillervik, ur Mitt Dalarna (aug. 2014)
För mycket av det goda är inte kul i längden, menar Fredrika Hillervik. Hillerviks korta kåseri är en liten hyllning till hösten och vardagen som tar vid efter sommarens ledighet. I texten kontrasteras vanliga, småtrista vardagsbestyr mot olika roliga händelser under semestern. För att få fram sin poäng överdriver Hillervik en del: på sommaren får barnen korv med bröd varenda dag och själv lever hon på chips och vin – men nu är det bara fiskbullar som gäller! Tråkigt? Nej, hennes slutsats blir faktiskt att det är rätt skönt. Att alltid ha sommar är som att äta lördagsgodis varje dag, tycker Hillervik.
lisas svenska 3 
Hej 🙂 tack för bra förklaringen. Jag har läst några av dina inlägger. Men jag har svårighet att förstå vad är skillnaden mellan referat och sammanfattning också PM 😦 Kan du vara snäll och jämföra dem varandra ? Och vad måste jag vara försiktigt för att inte vara blanda dem tre texterna när jag skriver en av dem ? / Tack så mycket !
GillaGilla
Hej! Jag förstår att det kan verka svårt, men det är egentligen ganska lätt.
En sammanfattning är det enklaste att skriva. Du läser en text, och sedan skriver du med egna ord vad texten handlar om. Du koncentrerar dig på det viktigaste i texten, och din egen text blir ungefär en tredjedel så lång som originaltexten. Oftast skriver du en sammanfattning för att din lärare vill kontrollera att du har läst och förstått en text. Det är också viktigt att träna på att se vilken information som är viktigast i en text, och att kunna berätta det med egna ord!
Ett referat är faktiskt nästan samma sak som en sammanfattning, men det finns några regler. Likheterna är att du läser en text, skriver det viktigaste med egna ord, att din text är kort (om du har läst en artikel på 600 ord skriver du max 200 ord).
Det är jätteviktigt att ditt referat börjar med en fullständig källhänvisning. (Källhänvisning betyder att du ”visar vägen till källan”, det vill säga att en annan person ska kunna hitta samma artikel som du har läst.) Du måste skriva all information om källan, det vill säga om du skriver ett referat av en tidningsartikel: författarens namn, artikelns namn, tidningens namn, och datum då artikeln publicerades. Det här skriver du tidigt i referatet, helst i första meningen. Sedan skriver du då ditt referat, och för att påminna läsaren om att du inte har hittat på det du skriver, så använder du referatmarkörer. (En referatmarkör är ett verb som uttrycker att någon annan än du står för informationen.) Exempel på bra referatmarkörer: säger, skriver, berättar, beskriver, påtalar, hävdar, menar, påstår. (Tänk dock på att dessa ord kan ha olika innebörd. ”Säger” och ”skriver” är neutralast, ”menar” och ”påstår” uttrycker en liten värdering.) Du kan också använda ordet ”enligt” som en slags referatmarkör. Du ska absolut inte skriva egna åsikter i ett referat.
Anledningen till att de här reglerna är viktiga är för att du faktiskt (i verkligheten, kanske inte alltid på en svensklektion) skriver ett referat av en anledning. Anledningen är oftast att du använder referatet som en del i en längre text. Den texten kan vara utredande eller argumenterande. Om den är utredande, så kan det vara ett PM. Du behöver alltså kunna skriva referat för att kunna skriva ett PM!
Ett PM är en utredande text, och det går ut på att texten utreder en frågeställning. Med andra ord: texten ska ge svar på en fråga. Men du ska inte utgå från egna tankar och erfarenheter, utan du ska använda information från olika typer av texter. Om vi säger att frågeställningen handlar om varför många svenska tonårstjejer gillar koreanska teveserier, då har du läst några texter som handlar om det. Du läser texterna och söker efter information som kan hjälpa dig att svara på frågan. Det är därför du behöver kunna skriva referat. Du avslutar ditt PM genom att formulera en slutsats, alltså ett svar på frågan. Avslutningen på texten kan vara sammanfattande.
I Svenska 1 i gymnasiet har du troligtvis skrivit någon utredande text (den kanske har kallats ”inlägg”) som bygger på att du har läst EN artikel som du refererar något ur. I Svenska 2 brukar man öka svårighetsgraden och ge eleverna TVÅ texter att läsa och använda i en egen text. I Svenska 3 har du kommit så långt att du ska skriva nationellt prov och det blir ett PM. I år är det lite special och alla skolor har sina egna sätt att lösa det här, men ett normalt nationellt prov går till så att du får ett häfte med olika texter som har något gemensamt tema. På provdagen får du några frågeställningar att välja mellan. Då gäller det att du kan välja vilka texter i häftet du vill använda, för att kunna svara på frågan. Du måste välja MINST två texter, alltså kommer ditt PM att innehålla minst två referat.
En viktig skillnad mellan ett ”vanligt” referat (ett som du skriver bara för att träna) är att du bara behöver tänka på att sammanfatta allt det viktigaste i texten. När du däremot skriver ett referat i ett PM ska du inte ta med allt som verkar viktigt i den text du har läst, utan BARA ta med den information som är relevant för att kunna svara på den aktuella frågan.
GillaGilla