Efter språkhistoria-uppgiften och ogooglebar-uppgiften, vad ska man göra då? Ja, några är ju på praktik och ni har alldeles tillräckligt att göra. Några andra är lediga eftersom ni arbetade då de flesta andra hade lov, så ni behöver inte heller göra något mer just nu. För alla andra gäller dock att det kan finnas lite tid över, som ska utnyttjas. 🙂
Välj EN av följande uppgifter efter att allt annat är klart:
Alla som är lediga eller är på praktik har redan fått de uppgifter som ska göras, och några är redan klara med allt. På begäran lägger jag ändå ut lite lektionsmaterial, så att ni kan se vad som händer, om ni vill.
Jag tror att alla som ska göra den här uppgiften har fått den nu, men jag lägger den här också för säkerhets skull. 🙂
Språkförändring och försöken att bestämma över språket
År 2012 tog Språkrådet med ordet ogooglebar (med betydelsen ”något du inte kan hitta med hjälp av en sökmotor på internet”) i sin lista över nyord i svenska språket. Detta fick företaget Google att reagera starkt, och Googles jurister tog kontakt med Språkrådet för att få dem att ta bort ordet från listan över nyord.
Uppgift:
Ta reda på mer! Vad var det egentligen som hände? Hur ser du på Goggles respektive Språkrådets agerande i ”ogooglebar-frågan”? Vad kan ”ogooglebar-debatten” lära oss om språk och språkförändring? Välj ett av följande alternativ:
Lite repetition för att reda ut (eller hamra in?) begreppen:
Vad är ett PM nu igen, då? Och vad ska man ha det till?
Ett PM är en text med en inledande frågeställning (eller problemformulering), en utredning (man presenterar och tolkar fakta och information) och en avslutning i form av en slutsats (svar på frågeställningen).
Ett PM är en så kallat ”vetenskaplig texttyp” och är i stort sett en bas för allt skrivande man ägnar sig åt på universitetsnivå. Att skriva en vetenskaplig text innebär att man sammanför information från olika källor för att skapa ny kunskap. Informationen kan man få från egen forskning (t ex experiment och laborationer, intervjuer, observationer, närläsning av en skönlitterär text, m.m.), från vetenskapliga texter som andra har skrivit, eller en kombination av egen och andras forskning.
Det är alltså en text man skriver av en anledning – man har en fråga eller ett problem som man vill reda ut! Genom detta skapar man ny kunskap. Det kan vara något man kommer på själv (som i romananalyserna) eller någonting som läraren hittar på.
Vad har då referat med detta att göra? Och vad betyder det?
När man arbetar med olika texter som källor (som i det här fallet) måste man välja ut vilken information i texten som man har nytta av för att besvara sin fråga. I sitt PM refererar man det man kommer fram till. Att referera betyder att återge.
När man refererar någonting i vetenskapliga sammanhang måste man återge originalet exakt, men ändå med egna ord. Man måste dessutom vara noga med att ange källan (varifrån informationen kommer och vem som har skrivit den). Det här att man måste vara så noga och exakt när man refererar kan sägas vara vad som skiljer ett referat från en sammanfattning, som ofta i sig själv är lite mer tolkande.
Referatet blir naturligtvis mycket kortare än originaltexten.
Informationen man tolkar/analyserar och diskuterar i sitt PM kommer alltså från referat av andra texter!
Som jag förvarnade om i mejlet jag skickade ut i eftermiddags, lyckas jag inte alltid så bra med inspelningar och sådant. Jag hade tänkt göra en längre genomgång och trodde att det gick ganska bra, men hur jag än bar mig åt blev det bara fel… När jag gick i gymnasiet brukade en lärare ofta sucka över att ”tekniken är inte med mig!” och så känner jag också… Därför kommer här i alla fall en liten kort genomgång av exempeltexten från det nationella provet i svenska 3, som ni kan hitta här (texten börjar på sidan 15).
Det som är viktigt just nu är i alla fall att ni får ett konkret exempel på hur ett sådant PM som vi förväntar oss kan se ut. När man tittar på vad textens olika delar innehåller ser man att eleven faktiskt följer mallen för hur det ska se ut: en inledande problemformulering, en utredning där hen diskuterar frågeställningen utifrån två olika texter, och en avslutning i form av en slutsats. När PM:et sedan bedöms, visar det sig att textens alla delar är viktiga för helheten. Det här PM:et är bra, men avslutningen kunde ha varit bättre, och språket/stilen är inte heller riktigt uppe på A-nivå.
I januari kommer vi att börja gå igenom hur man skriver referat, och då kommer vi att titta på den här texten igen. Meningen med det här just nu är bara att ni ska få se i förväg hur det kan se ut.
P.S. Nu finns inspelningar även i tidigare blogginlägg på temat PM-skrivande!
Med nedanstående text vill jag visa att den uppsats ni redan har skrivit har mycket gemensamt med det som vi kallar PM.
Nedan följer en beskrivning av vad ett (eller en) PM är för något. Det är en enkel grundstruktur som man kan se i nästan alla vetenskapliga texttyper, från korta rapporter till doktorsavhandlingar. Texten finns även inspelad.
En sak att tänka på när man skriver uppsatser (och när man skriver PM, rapporter, utredande texter, recensioner, blogginlägg, romaner, tidningsartiklar, argumenterande insändare, med mera) är att man INTE ska kursivera citat.
Kursiv stil används för boktitlar (samt filmtitlar m.m.) och för att markera att man betonar någonting lite extra. Man brukar även kursivera utländska ord om man använder något enstaka sådant i en text på svenska.
Citat ska markeras enbart med citattecken.
Det här är en ganska liten detalj men det är faktiskt en av de etablerade skrivreglerna för svenskan och någonting jag kommer att upprepa hela året tills jag sett att hela klassen har lärt sig det.
Uppsatsen ska ha följande form:
Nu ska ni skriva uppsatser om romanerna ni har läst! Inte sammanfattningar, inte recensioner, utan romananalyser. Lite snabbrepetition, vad betyder detta? Vad innebär det att göra en analys av en text? Jo, det är att tolka (förstå, dra egna slutsatser av) texten med hjälp av vissa begrepp eller ”verktyg”. Man kan säga att de litteraturvetenskapliga begreppen är som glasögon som man ser texten genom.[1]
lisas svenska 3 