Stilfigurer/retoriska verkningmedel

Stilfigurer är återkommande mönster i det man säger som får budskapet att etsa sig fast. De ”figurer” som beskrivs nedan är bara ett urval av alla möjligheter som finns att använda språket kreativt. Det här handlar om att klä sitt tal i en passande språkdräkt, och det är något man ska börja fundera på när man befinner sig i fasen elocutio (formuleringsfasen) i den retoriska arbetsprocessen.

Talets uppbyggnad/disposition

När man skriver ett tal och har kommit så långt i processen att man vet vad man ska prata om, är det bra att man tänker igenom i vilken ordning man ska säga allt. Någonting som underlättar skrivprocessen är om man följer den klassiska modellen för hur ett tal ska vara upplagt. Den här dispositionen är vad man ska följa då man befinner sig i steget dispositio i den retoriska arbetsprocessen (se föregående inlägg).

Talets delar är de följande:

Den retoriska arbetsprocessen

Partesmodellen är en beskrivning av den retoriska arbetsprocessen, eller annorlunda uttryckt: en modell för hur man kan lägga upp arbetet när man skriver ett tal – eller när man skriver något helt annat.

Modellen går ut på att man ska ta sig an arbetet stegvis, ett moment i taget, och den består av följande delar:

Att skriva PM

PM är en förkortning av ”pro memoria” som är latin och betyder ”för minnet” – det är alltså en text som skrivs för att informera någon om något som är viktigt att komma ihåg/veta. Ett (eller en) PM är en texttyp som olika lärare kan mena olika saker med (tyvärr!) men alla är överens om att det handlar om en kort text som följer ett visst mönster, som liknar det man använder i de flesta uppsatser. (Det kan även vara information om beslut från ett styrelsemöte eller någon nyhet som chefen på ett företag vill informera sina anställda om. I så fall är texten kanske lite annorlunda upplagd.) I just det här fallet handlar det om att jag ska få veta vilka böcker ni har valt.

Syltbollar

På begäran, här kommer ett kakrecept! Jag gjorde dubbel sats, men så här står det i Sju sorters kakor:

Uppgift: Analysera debattartikel (Retorikanalys 1)

Nu har vi pratat en del om argumentation, och ni har lärt er flera av de retoriska grundbegreppen. Det är dags att försöka använda den kunskapen! Uppgiften består i att sammanfatta och analysera argumentationen i en debattartikel.

 

Här är några frågor att utgå ifrån:

 

• Vad handlar debatten om? Hur lyder tesen? Är tesen klart uttryckt?
• Vilka är de viktigaste argumenten? Är de tydliga och lätta att uppfatta? Stöder de tesen?
• Är argumenten varierade? (ethos, pathos, logos)
• Håller du med, eller har du motargument som du tycker är bättre?

 

Skriv löpande text, inte i punktform! Exempel:

Analys av ”Inför obligatorisk skolfrukost!” av Kristina Elevsson i Retorikjournalen, 2014-09-15.

Debatten handlar om hur viktigt det är för skolelever att äta en ordentlig frukost på morgonen. Tesen är att det borde vara obligatoriskt för alla skolor att servera frukost. Tesen uttrycks tydligt redan i rubriken, och det går inte att missta sig på Elevssons budskap. Det första argumentet… det är ett ethosargument…

 

Texten, en halv till en sida, ska lämnas in senast onsdag 1/10.

P.S. Exemplet är helt påhittat…

Veckans dikt

Veckans dikt är skriven av Nils Ferlin (1898-1961).

Av ständig oro

Av ständig oro för stort och smått
jag blev alltmera en igelkott.

Gott folk som klampar min väg förbi
de viskar ofta om hysteri.

Och några talar om stämning
och de moderna om hämning.

Gott folk må prata vad helst dom vill:
mej kryper ingen för nära till.

Jag har en fullgod repertoar
av tricks och konster till självförsvar.

Jag önskar inte bli biten
fast jag är konstig och liten.

Ja, konstig är jag till övermått
och en besynnerlig igelkott.

Ty dessa spjut som jag sträcker ut
har genomborrat mej själv förut.

– Så ber jag, vänligen, bara
gott folk att låta mej vara.

Argumentationens grundpelare

För att framföra sitt budskap (sin tes) på bästa sätt, så att åhörarna (eller läsarna, ifall det handlar om skriftlig argumentation) blir övertygade och börjar tycka som du, behöver du goda argument. Hur ska man då tänka för att lägga upp sin argumentation så att den går hem? Ja, det kommer vi att prata en hel del om längre fram, men till att börja med måste man ha koll på grunderna!

De begrepp vi använder när vi pratar om retorik och argumentation idag kommer faktiskt ofta från grekiskan. Det där talesättet ”Redan de gamla grekerna…”, det ligger faktiskt något i det!

Kan ni skilja på DE och DEM?

Vad är det egentligen för skillnad mellan orden ”de” och ”dem”, båda uttalas ju DOM i vilket fall som helst?!

Ja, det kan verka förvirrande, det är det många som tycker. Faktum är att om man är osäker, så är det alltid bättre att skriva ”dom” än att blanda ihop ”de” och ”dem” eftersom det ser oproffsigt ut. Man kan ju faktiskt säga att man väljer att skriva ”dom” eftersom man tycker att det är vettigare att skriva som man pratar. Det är många som tycker så, till och med författare, men ändå är det så att i formella sammanhang kan det uppfattas som ”snyggare” eller ”bättre” att använda de och dem på rätt sätt. Därför kan det ändå vara bra att kunna.

Inledning till retorik

Vi kommer att arbeta med retorik under några veckor framöver. Det kommer att utmynna i att alla håller ett argumenterande tal (i halvklass) vecka 43, eller vecka 46 för dem som har praktik innan höstlovet.

De flesta av er har redan ganska bra koll på vad ”retorik” går ut på, även om själva ordet kanske var nytt för er idag. Efter retoriktemat kommer ni att ha lärt er många nya ord, men viktigast av allt är att vi (i enlighet med det centrala innehållet i kursen SVE3) kommer att jobba med en fördjupning av den retoriska arbetsprocessen. Syftet är att ni ska ha nytta av det ni lär er även på andra områden och i andra ämnen. (Det här kommer att klarna så småningom!) Ni ska förstås också bli bättre på att argumentera och att tala inför folk. Några av er har redan fått mycket träning i det, eftersom det ingår i er utbildning, men för andra är det kanske lite nyare.

Vad är då retorik bra för egentligen? För er som var borta idag (8/9) har jag gjort en liten inspelning (ca fem minuter). Klickar man på ”läs mer” så kan man läsa samma text istället!